Skönheten, färgerna
Det återspeglas, allt blir helt plötsligt så uppenbart
Så uppenbart vackert
Även om det ter sig kallt, även om det ligger något dystert i luften vi andas
Så finns där en känsla av hopp och tro
En framtid som är värd att förlita sitt öde på
Människorna som levde här
Även de återspeglas, men deras reflektion har blivit dammig med åren
Det gör inget, det rena, det sköna, det ljuva finns fortfarande kvar
Det finns där
Men du kan inte ta på det, bara känna det
Känn kärleken min vän, upplev det de fick uppleva
Ta de till dig, håll dem nära
Ty de har så mycket att berätta om du bara är villig att lyssna
Vi ska berätta deras historia
Hedra deras minne
Visa alla
Vi skall ropa deras namn, sjunga deras sånger och gå deras stigar som sedan länge fallit i glömskan
Våra vänner, våra älskade
Tack
Så länge människan är villig att minnas och göra sig påmind kan hon bli odödlig
Ty de lever vidare i oss, i både tanke och själ
Det är det minsta vi kan göra för er
Det är vår gåva
Tack vänner
Tack våra älskade
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar