Själastugor för resande

Det var inte Nils Allesson som invigde Vendels kyrka, utan Nils Kettilsson.  Anders Eriksson hänvisar till citatet nedan.

 Det var just vid invigningen av Vendels nuvarande kyrka, som gossens moder lämnade ärkebiskop Nils Kettilsson den i Erikslegenden återgivna relationen av detta mirakel. (s 320, Wilcke-Lindqvist, Ingeborg (1891-1974); "S.Erik och andra höggotiska målningsrester i Vendels kyrka", Fornvännen 1947, sid 314-20.)

Nils Allesson, ärkebiskop mellan 1292 och sin död 1305 (?!). Allesson vigde enligt Anders Alm Vendels kyrka 1310 (Vad medeltida kyrkväggar berättar, s. 14). Han gjorde långa visitationsresor  och arrangerade hus för resande, så kallade själastugor, i Stugun, Ragunda och i Gästrikland byn Själstuga. Dessa hus var medel för att bryta stigmännens välde i de stora skogarna och göra resande lättare. Att bygga själstuga var en Gudi behaglig gärning som kunde göras för en annan människosjäls välgång efter döden. Detta nämns på en Uppländsk runsten.

Ur  Jämtlands och Härjedalens diplomatarium (http://www.jamthistoria.se/Diplomatariet/diplomatariet.htm)

Ärkebiskop Nils (Allesson) i Uppsala kungör att han tagit brevvisaren Tore Gjurdsson från Ragundaskogen i Jämtland under martyrerna Lars' och Eriks, uppsalakyrkans och sitt eget beskydd, förbjuder att någon ofredar honom eller besvärar honom på grund av den del av ett gods i nämnda skog, som han tilldelats av uppsalakyrkan mot gästning, eller ålägger honom skatter och avgifter eller på något annat vis betungar honom.

Ärkebiskop Nils i Uppsala redogör för hur hans företrädare Jakob, när han fått reda på att resande och fattiga hade stora svårigheter och till och med riskerade livet p.g.a. Ragunda skogs vidsträckthet och dess brist på härbärgen, köpt ett ställe med omnejd för 1/2 mark och tilldelat Gyrdh, far till den nu därstädes boende Tore, och dennes arvingar detta till att brukas som härbärge. Nu vill även utfärdaren gynna en så nödvändig och gudfruktig sak och skänker därför till nämnda härbärge ett angränsande gods, som han köpt av Radger i Hammaren för 12 öre

Roger Bacon Optik och kalender

Om Roger Bacons syn på vetenskaperna i Stanford Encyclopedia of Philosophy

Fru Angeta

Fru Agneta (Agneta Eriksdotter Krummedige)

Agneta föddes någon gång mellan 1390-1400 i Vadstena. Agneta Eriksdotter tillhör den den danksa släkten Kummedik och var dotter till Erik Krummedige.

Agneta var under sitt liv gift två gånger och var under sitt första äktenskap gift med Knut Stenson, riddare.

Under sitt andra äktenskap var hon gift med Sten Tureson och flyttade från Vadstena upp till Vendel. Hon hade inga barn efter sitt första giftermål med Knut och fick inte heller några efter det andra med Sten.

Efter Sten Tureson Bieikes död 1431 vart hon ensam ägare av Örby (senare Örbyhus slott).

Agneta Eriksdotter presenterar i slutet av 1440-talet för ärkebiskop Nicolaus i Uppsala Nicolaus Johannis till erhållande av Vendels sockenkyrka efter den avlidne herr Ingevald.

Det var Agneta som själv kostade på den dyrbara restaureringen 1451-1452.
Ursprungligen hade kyrkan trätunnvalv som under restaureringen togs bort, inte minst på grund av brandrisken. Valven slogs och när det var klart skulle allt naturligtvis dekoreras på finaste vis. Därför kallade hon på kyrkomålaren Johannes Iwan som gjorde målningarna i kyrkan.

Restaureringen av kyrkan gjorde hon i samband med att hon sålde Örby till sin systerson Johan Kristersson, Gustav Vasas farfar år 1451.

Vad som hände med Agneta när hon hade sålt Örby är oklat och det exakta datumet för henner död är inte säkert.

Hjälp!

Hej på er!

Jag har försökt att leta efter fakta om kvinnan i Vendel som vart anklagad för att vara häxa men vart frigiven i sista sekund. På internet finns det inget alls och jag har inte ens ett namn på kvinnan. Är det någon av er som har någon info ni kan dela med er av? Jättetacksam för svar.

Vänliga hälsningar//Lovisa

Jerker (kvinnan istocken historien)

Drängen Jerker är en vacker karl i 25 årsåldern.

Klädsel: säckiga byxor uppsatta med ett snöre i midjan. Skjorta och hatt.

I fickan har han salva, groddblad och kniv.

Hemlighet: Han har fått hjälp av trollkonan att lindra och läka en skada.

Stark känsla: Ruelse över att inte våga erkänna att hon hjälpt honom.

Några tankar som kanske snurrar i Jerkers huvud:

Tung är min dag.

Värker gör min skada, värker gör och min själ.

Min Gud varför är du så svår att förstå.

Saliga äro de barmhärtiga, de skall möta barmhärtighet

lär det står i din heliga skrift.

Varför låter då prästen som väl bäst kan tolka ditt ord

fördöma en barmhärtig kvinna som med sin klokskap

räddat mången från sjukdom och armod.

Hur kan jag då handla?

Träder jag till kvinnans försvar straffas jag av Gud.

Tiger jag straffas denna kloka kvinna för sin godhet men jag går fri i min feghet.

Om jag inte fått hjälp att läka mina skador hade jag inte kunnat arbeta och försörja mina barn.

Om jag försvarar kvinnan blir jag dömd och mina barn blir utan far.

Gode Gud du som har all makt, jag ber dig allra nådigast– Låt denna kvinna slippa sitt straff!

Av Anna Britt

"JAG ÄR- berättelser från träffen

1)

Vilket värdelöst landskap det här är. Platt, vått, och alla myggor sedan. Hur kunde man bygga en kyrka här? Vilka dårar.

Den djäveln som inte låter mig bestämma över en enda ruta här i kyrkan och betalar med småpengar. Men jag ska ta hämnd och rita skit på väggen. ”den fisande mannen!”

Nu är jag förbaskat trött på att sitta här och nöta ritstiftet på tant Agneta och hennes trista historia. Det är alldeles omöjligt att göra något av hennes historia. Förresten, jag ser en riddare, Sankt Göran, en vild drake, och en jungfru Agneta med lammet – som suktar efter ett ligg.

Varför skulle inte jag få sitta i en varm badbalja med oljor och stenar? Jag vill ha en helkväll med en venetiansk sköka.

2)

Efter en lång resa på Fyrisån siktade jag Vendels kyrka från Vendelsjön. Jag tog mig upp till kyrkan – den var verkligen vacker – Jag hade hört talas om denna mäktiga katedral redan i Upsala.

Kyrkoherden var en äldre man, som tack och lov också talade franska. Han bjöd mig på en storslagen måltid. Det bjöds både på fasan och kalvstek! Här kommer jag att trivas..

Jag lät kyrkoherden berätta om sina visioner innan jag presenterade några grundläggande förutsättningar för väggmåleriet – behovet av en samlad idé för hela kyrkorummet.

3)

Jag är Faggott, skifteslantmätare

Idag ska jag åka till Vendel och utföra laga skifte. Det finns en gård som är mycket intresserad av att dela upp. Storgården. Om man delar gården i 5 olika delar, hur ska man då kunna ta hänsyn till vilken typ av mark det är frågan om? Till exempel om det är åkermark, skogsmark, eller ängsmark.

Det kanske blir bättre att dela i 6 delar för då kan man ta med den där skogsdungen till den första delen. Jag har ju bara 5 käppar med mig för att märka ut de nya ägorna. Jag måste allstå göra i ordning flera pinnar.

Det här tar lång tid. Jag hinner inte så mycket idag.

4)

På bara två dagar har jag gått från liv till helvete

Folk som går förbi spottar på mig och kallar mig fula saker

Hur kan man döma så lätt?

Om jag är oskyldigt dömd, hur många kvinnor har då blivit brutalt mördade?

Jag är Stina. Kvinnan i stocken.

5)

Jag är mjölkerskan Edit

Hur skall jag orka, vi har ju redan sex munnar att mätta där hemma.

Karlsloken är det ju inte så mycket med numera, sedan han gick genom isen i vintras och drog på sig den elaka hostan som håller oss vakna på nätterna. Han klagar på att han inte orkar något numera. Men att komma till det orkar han minsann.

Nu är jag på det viset för sjunde gången. Och vilka synder har jag begått som måste bära en så tung börda?

Dessa tidiga mornar, om en ändå slapp. Men vad skulle vi göra utan mjölken?

6)

Storstövlarna på.

Olja på marken.

Vem var det som sa det?

Potatis, kött, dillkvist, morötter.

Jag heter Lasse Johansson.

Garaget är fullt av saker.

Hittar inget.

Söker lagning.

Häll upp kaffet!

7)

Jag är Sigbritt. Hunden det enda jag har kvar.

Han vill döda och begrava min hund.

Och valparna de små liven de måste få leva, annars går inte livet ihop.

Hur ska det gå med mig utan make?

Arkitektens astronomiska tankesätt

Arkitekten är en skäggig man i brun munkkåpa. I sin väska har han vinkelhake, lodlina och ett par pinnar. Han har en lätt vandringsstav som han ritar på marken med. Han kan med sina redskap och några enkla grepp konstruera en grundplan över kyrkobygget med förvånansvärd exakthet.

Han har ett brinnande intresse för arkitektur och astronomi. Därför känner han till att Roger Bacon förklarat den kristna kyrkans kalender för en skam och att astronomin till följd av detta håller på att hamna i vanrykte. Han är rädd för att bli betraktad som en kättare.

Uppsala domkyrka är inriktad efter en ren öst-västaxel. Det innebär att solen vid vårdagjämningens uppgång och nedgång lyser rakt igenom den långa kyrkkroppen. Detta inträffar enligt den medeltida kalendern kring den 13 i mars respektive september.  Men när kalendern inrättades under Julius Caesars regering i Rom 46 f v t så inträffade dagjämningar och solstånd istället kring den 24 i respektive månad.

Vendels kyrka är en Mariakyrka och därför har den sin "öst-västaxel"  inriktad mot solnedgången 24 mars. Det gjorde att solen kunde belysa triumfbågen över koret, där Kristus idag tronar på regnbågen, genom fönstret i väster under ett par dagar från detta datum. När Vendels kyrka byggdes  inträffade Marie bebådelse 10 dagar efter vårdagjämningen 46  f v t. Den Julianska kalendern drog sig en dag på 125 år i för hållande till solåret. Se även tidigare inlägg

Kalendern gick fel men korrigerades 1752 då Sverige antog den Gregorianska kalendern