Nordportalen på Uppsalas Katedral vänder sig inbjdande mot vägen som kom från Gamla Uppsala förbi Fransiskanklostret på andra sidan ån. S Olof tronar över porten. 1310 var koret och transeptet färdigbyggt, så att kyrkan liknande ett T. Sydportalen omfamnas av snedställda strävpelare och har ett högt fönster som kallas sonens fönster. Här är S Lars skyddshelgonet med högtidsdag 10 augusti placerad. Domkyrkan invigdes 10 augusti och denna dag firas genom att S Eriks reliker bärs runt kyrkan i procession.
Det stora byggnadsprojektet påverkade omlandet, genom att kalkbrytning och tegelbränning måste utvecklas för den stora kyrkans behov. Samtidigt växte tegelkyrkor fram i Uppland. Lena, Tensta och Vendel är tre av dessa. De bär många släktdrag som förbinder dem med varandra, men också med domkyrkan. Bland annat finns den komplexa blandningen av måttsystem från domkyrkan avspeglad i Tensta och Vendel.
Vendelkyrkans västfasad med sina snedställda strävpelare som omramar ett rosfönster är ett annat drag som påminner om Uppsalakatedralen. Så är också båda kyrkorna av tegel, röda tecken i det gråa landskapet.
Vendelkyrkans bygge är kanske även en del av ett projekt för landsbygdsutveckling. Kyrkan blir en naturlig viloplats på den nya pilgrimsleden som gör det möjligt att motivera Jämtlands bönder att bli "sörkörare"och ta sina varor ned till Distinget vid Uppsala, istället för att fara över fjällen till Norge.
Förutsättningen är en helt ny social organisation som förenar hantverkskunande med kyrkliga ambitioner. Det är fransiskanerna som vigt sina liv åt att bygga upp kyrkan och som sprider kunskapen och budskapet att Guds ord kan spridas genom kyrkobyggen .
Scen: En fransiskanermunk tigger pengar till kyrkobygget och ropar ut sina argument för att bygga:
-Till Guds Ära, för Er frälsning! Den Nya tiden. Ett vackert smycke som lyser milsvitt över landskapet. En rastplats för pilgrimer och handelmän.
- Så här skall det se ut (ritar i sanden)
Några stormän skrattar högt:
- Skulle du trasige munk bygga en sådan kyrka och tror du att Jämtlands rika bönder skulle fara den långa vägen ner hit istället för till havet vid Nidaros? Knappast. Dina planer är befängda!
- Men ni måste ändå leverera tegel och kalk till Uppsala. Varför skall ni inte passa på att pryda er egen bygd med en praktkyrka. Det skulle visa styrka och framåtanda. Var med och bygg er framtida stolthet. Man skall tala om er i generationer ifall ni vågar.
- Se den här salen, den kommer att bli storartad. Tänk ett valv som himlen, målat med stjärnor högt över de röda tegelväggarna. (ritar i sanden) Det blir en levande symbol, direkt hämtad från Kosmas Indikopleustes storartade framställning av världsordningen, en väg till himlen som öppnas här i bygden. En himlastege! Här!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar